Under 1600-talet fanns det två fängelser i Åbo. I fängelset på Åbo rådhus förvarades bysättningsoch rannsakningsfångar som bodde i Åbo stad eller hade begått sitt brott där. Om fångenskapen drog ut på tiden förflyttades fången till Åbo slottsfängelse i väntan på domen. Där förvarades också de som hade begått sitt brott någon annanstans i Åbo och Björneborgs län. För många fångar innebar fängelsetiden brist på mat, men under nödåren 1695—1698 medförde hungersnöden också dödsfall i fängelset. Fångarnas ärenden behandlades i brevväxling mellan Kungliga Majestätet, Åbo hovrätt och landshövdingen i Åbo och Björneborgs län. Också i Åbo stadsråd behandlades deras ärenden under närmare 50 sessioner. Från brevväxlingen mellan landshövdingen och Åbo slottsvaktmästare 1695—1698 finns dessutom bevarat drygt 200 brev om fångförpassning och fångförplägning. Även fångarnas brev till landshövdingen finns bevarade. I den här artikeln granskar jag fångarnas väg till fängelset samt fångarnas förhållanden på Åbo slott och i rådhusets fängelse. I artikeln använder jag en stor mängd material från Riksarkivet i både Sverige och Finland. Jag frågar om vilka skäl som ledde till fängelsestraff och hur antalet fångar utvecklades under svältåren. Jag frågar också hur myndigheterna hanterade fångarna och hurdana förhållandena i fängelset var. Hade fångarna någon möjlighet att påverka sitt öde? Släktforskaren har tillgång till en mängd dokument som rör hela fängelseprocessen. Jag presenterar fångarnas väg genom rättegångar och fängelse ur social- och rättshistorisk synvinkel och på ett sätt som gagnar både släktforskningen och historieforskningen.