”Finland världstrea i digitalisering – föll från silver till brons” kunde man läsa på Svenska Yles webbplats i juni i år. Från att ha varit etta 2016 är Finland nu tredje bäst enligt Digibarometern, vars syfte är att förutspå Finlands digitala position i världen. Citatet och mätinstrumentet avspeglar den centrala roll som digitala lösningar fått i vårt samhälle.

Digitalisering syftade ursprungligen på konvertering av material från analog till digital form. I dag används termen ofta också på ett mer övergripande plan om övergången till användning av ny infor- mationsteknologi. Vad digitalisering i denna senare bemärkelse innebär varierar givetvis beroende på sammanhanget.

Inom humaniora spelar konvertering av analoga material fort- farande en central roll. Dagens forskningsmaterial samlas huvud- sakligen in direkt i digital form, med hjälp av olika datorprogram, webbenkäter, digitala bandspelare och liknande. Äldre forsknings- material finns däremot ofta på papper, mikrofilm, kassettband eller i annan analog form som kräver konvertering för att materialen ska bli digitalt tillgängliga för forskare och allmänheten.

Att få tillgång till forskningsmaterial i digital form har på mångasätt revolutionerat forskningen inom humaniora. De digitala mate- rialen gör att vi vid vår egen dator kan utforska perspektiv som tidi- gare krävde besök vid arkiv, andra universitet och till och med resorutomlands. Mängden material vi kan bygga vår forskning på har sam-tidigt ökat drastiskt, vilket gör det lättare att dra mer övergripande slutsatser om de fenomen som analyseras.

För många forskare, till exempel språkvetare, innebär material i digital form endast det första steget mot mer sofistikerade verktyg. Om man ska undersöka hur och när till exempel talare i olika delar av Svenskfinland använder demonstrativa pronomen som den här,den där, tesin, hiss eller honde, behöver man korpusar med transkri- berade samtal som analyserats grammatiskt. Korpusarna behövervara lättillgängliga på webben och ha enkla användargränssnitt så att också andra än forskare kan använda dem. Att skapa sådana digitalaverktyg är emellertid ofta både tidskrävande och dyrt.

När SLS deltar i den viktiga utvecklingen av digitala verktyg och plattformar som riktar sig även till allmänheten är det därför avcentral betydelse att samarbeta med andra aktörer, som till exempel Nationalbiblioteket och svenska Språkbanken och Litteraturbanken.Då uppnår man de bästa lösningarna för alla parter.