Den gemensamma europeiska referensramen för språk har sedan den gavs ut
av Europarådet år 2001 fått allt större inflytande vad gäller
språkutbildning och bedömning, främst i Europa men även i andra delar av
världen. I artikeln behandlas referensramen som sådan, liksom den
europeiska språkportfolio som kan ses som en didaktisk
operationalisering av dokumentet. Efter inledande bakgrundsinformation,
som även innehåller ett avsnitt kring diskussioner och dilemman runt
referensramen, fokuseras situationen i de nordiska länderna utifrån de
tre aspekter som nämns i dokumentets titel, nämligen lärande,
undervisning och bedömning. Frågor om mottagande, användning och
effekter behandlas från ett såväl deskriptivt som problematiserande
perspektiv, baserat på skrivna källor samt upplysningar från informanter
i de nordiska länderna. I texten berörs vidare aktuell utveckling och
diskussion kring referensramen.

Since its publication by the Council of Europe in 2001, the Common
European Framework of Reference for Languages (CEFR) has gained
increasing influence, mainly in Europe but also in other parts of the
world. In the current article, the Framework of Reference is focused
upon, as is the European Language Portfolio that can be seen as an
educational operationalization of the document. After some initial
background information, including a section on discussions and dilemmas
related to the CEFR, the situation in the Nordic countries is focused
upon, based on the three aspects mentioned in the title of the document,
namely learning, teaching and assessment. Issues related to reception,
use and effects are treated from a descriptive as well as a
problematizing perspective, based on written sources and reports from
informants in the different countries. Further, current developments and
discussion related to the CEFR are touched upon.