Duande eller niande? Uppfattningar om tilltal på svenska i Finland
: Wide Camilla, Norrby Catrin
: Siv Björklund, Bodil Haagensen, Marianne Nordman och Anders Westerlund
: Svenskan i Finland
: Vasa
: 2022
: Svenskan i Finland
: Svenskan i Finland 19 : Föredrag vid den nittonde sammankomsten för beskrivningen av svenskan i Finland
: Skrifter utgivna av Svensk-Österbottniska Samfundet
: 82
: 19
: 361
: 374
: 978-952-69650-4-8
: 978-952-69650-5-5
: 2489-4338
: 2489-4346
: https://urn.fi/URN:ISBN:978-952-69650-5-5
: https://research.utu.fi/converis/portal/detail/Publication/175660908
Jämfört med många andra länder som till exempel Tyskland, Frankrike och även grannlandet Estland framstår Finland som ett klart du-land. Niandet har ändå bevarats som en språklig resurs i vissa situationer både på finska och svenska. Det är också ett av de områden där svenskan i Finland skiljer sig från svenskan i Sverige. Samtidigt förekommer niande i förhållandevis få sammanhang i Finland, och uppfattningarna går isär om hur och när man överhuvudtaget kan eller ska nia. För att kartlägga vilka uppfattningar det finns om tilltalet på svenska i Finland, genomfördes en frågelista vid Svenska litteratursällskapet i Finland (SLS) hösten 2019. I denna artikel analyserar vi svaren som sändes in efter lanseringen av frågelistan i december 2019 och fram till maj 2020 då insamlingen avslutades. De frågor vi söker svar på gäller särskilt variationen i tilltalsskicket: Vilka uppfattningar förekommer, och hur varierar de till exempel mellan åldersgrupper? Kommenteras regionala skillnader i svaren på frågelistan? Vilka sammanhang för duande/niande nämns i frågesvaren?