ÖVERSAM
Siirtymät ja kuuluminen
Timetable: 01.02.2025- 30.04.2028
Project status: Active
Project personnel: Emilia Lahti
Funders: Brita Maria Renlund stiftelse
Project budget: 200 000€ - 250 000€
Strategic research and education profiles: Lapset, nuoret ja oppiminen
Sustainable development goals: Eriarvoisuuden vähentäminen
; Terveyttä ja hyvinvointia; Yhteisö ja kumppanuus
Summary: Detta treåriga projekt forskar om övergångar och samhörighet med närmiljön för svenskspråkiga
ungdomar med intellektuell funktionsnedsättning efter andra stadiets utbildning. Trots de
allmänna funktionsrättspolitiska målen går livet för personer med intellektuell
funktionsnedsättning från utbildning till servicesystem. Därför ramar servicesystemet in hur unga
med intellektuell funktionsnedsättning kan delta i samhällelig verksamhet.
I vårt projekt undersöker vi hur övergångarna efter andra stadiets utbildning möjliggör eller
hindrar samhörighet till närmiljön för de svenskspråkiga ungdomarna med intellektuell
funktionsnedsättning. Projektets forskningsuppgift är att utreda (1) hur man planerar och
genomför övergångar efter andra stadiets utbildning för svenskspråkiga ungdomar med
intellektuell funktionsnedsättning och (2) hurudan samhörighet med närmiljön dessa övergångar
möjliggör.
The research project ÖVERSAM explores the transitions and belonging in the local community of Swedish-speaking young people with learning disabilities after compulsory education. Despite the general disability policy goals, the lives of individuals with learning disabilities are often shaped by the transition from education to service systems. Consequently, the service system determines how individuals with learning disabilities can participate in societal activities.
Swedish-speaking young people with learning disabilities constitute a small minority in Finland. The educational transitions for this group are influenced by many factors such as institutional practices, as well as regionalism and restricted educational opportunities in their own language. Access to services in Swedish mainly means that Swedish-speaking young people with learning disabilities face long distances to access services or that their linguistic rights remain secondary when organizing the services. Long distances also apply to Swedish-language vocational education at the upper secondary level.
In our project, we investigate what kind of belonging in the local community the transitions after upper secondary education construct for Swedish-speaking young people with learning disabilities. The research task of the project is to examine (1) how the transitions after upper secondary education are planned and implemented for Swedish-speaking young people with learning disabilities, and (2) what kind of belonging in the local community these transitions enable.
ungdomar med intellektuell funktionsnedsättning efter andra stadiets utbildning. Trots de
allmänna funktionsrättspolitiska målen går livet för personer med intellektuell
funktionsnedsättning från utbildning till servicesystem. Därför ramar servicesystemet in hur unga
med intellektuell funktionsnedsättning kan delta i samhällelig verksamhet.
I vårt projekt undersöker vi hur övergångarna efter andra stadiets utbildning möjliggör eller
hindrar samhörighet till närmiljön för de svenskspråkiga ungdomarna med intellektuell
funktionsnedsättning. Projektets forskningsuppgift är att utreda (1) hur man planerar och
genomför övergångar efter andra stadiets utbildning för svenskspråkiga ungdomar med
intellektuell funktionsnedsättning och (2) hurudan samhörighet med närmiljön dessa övergångar
möjliggör.
The research project ÖVERSAM explores the transitions and belonging in the local community of Swedish-speaking young people with learning disabilities after compulsory education. Despite the general disability policy goals, the lives of individuals with learning disabilities are often shaped by the transition from education to service systems. Consequently, the service system determines how individuals with learning disabilities can participate in societal activities.
Swedish-speaking young people with learning disabilities constitute a small minority in Finland. The educational transitions for this group are influenced by many factors such as institutional practices, as well as regionalism and restricted educational opportunities in their own language. Access to services in Swedish mainly means that Swedish-speaking young people with learning disabilities face long distances to access services or that their linguistic rights remain secondary when organizing the services. Long distances also apply to Swedish-language vocational education at the upper secondary level.
In our project, we investigate what kind of belonging in the local community the transitions after upper secondary education construct for Swedish-speaking young people with learning disabilities. The research task of the project is to examine (1) how the transitions after upper secondary education are planned and implemented for Swedish-speaking young people with learning disabilities, and (2) what kind of belonging in the local community these transitions enable.
UTU Research Portal