Vertaisarvioitu alkuperäisartikkeli tai data-artikkeli tieteellisessä aikakauslehdessä (A1)

Kanariefågeln som tystnade. Finlands gestalt shift om kinesiska investeringar




Julkaisun tekijät: Mikael Mattlin

Kustantaja: Cappelen Damm Akademisk

Paikka: Oslo

Julkaisuvuosi: 2020

Journal: Internasjonal Politikk

Volyymi: 78

Julkaisunumero: 1

eISSN: 1891-1757

DOI: http://dx.doi.org/10.23865/intpol.v78.1797

Verkko-osoite: https://tidsskriftet-ip.no/index.php/intpol/article/view/1797/4007

Rinnakkaistallenteen osoite: https://research.utu.fi/converis/portal/detail/Publication/45497448


Tiivistelmä

Av historiska, ekonomiska och säkerhetspolitiska orsaker är Finland ett ”minst sannolikt fall” (least likely case)
vad gäller oro över kinesiska investeringar. Finland har inom EU haft
det högsta relativa handelsberoendet av Kina. Sedan år 2016 är Finland
även ett av de EU-länder som fått mest investeringar från Kina absolut
sett. Finland, som inte är NATO-medlem, har oproblematiska relationer
till Kina och en öppen ekonomi, som ännu för några år sedan välkomnade
kinesiska investeringar. Landet har också en ovanligt lång obruten
tradition av inhemsk lagstiftning om utländska investeringar som sedan
1992 kan betecknas som liberal. Under de senaste två åren har det
emellertid bland policyeliten och i den allmänna diskussionen skett en
drastisk förändring i synen på kinesiska investeringar som närmast kan
betecknas som en gestalt shift. En påföljd av detta är att
behovet av en bättre helhetsbild om kinesiska investeringar har
identifierats. Informationsutbyte och koordinering mellan olika
myndigheter har förbättrats på många sätt. Samtidigt har man även
fördjupat nordiskt myndighetssamarbete och informationsutbyte om
relevant lagstiftning och praxis inom området. Även om samarbete kring
utländska investeringar inte ingick i Stoltenberg-rekommendationerna år
2009, så kan man se det som ett naturligt led i intensifierat nordiskt
säkerhetssamarbete.

For a mixture of historical, economic and security policy reasons
Finland can be regarded as a least likely case with regard to
apprehensiveness over Chinese investments. Within the EU, Finland has
had the highest relative trade dependence on China. Since 2016, Finland
is also one of the EU member states that have attracted the most Chinese
investment in absolute terms. Finland, which is not a NATO member, has
unproblematic relations with China and an open economy that up until a
few years ago welcomed Chinese investments. The country also has an
unusually long unbroken tradition of domestic legislation regarding
foreign investments, which since 1992 can be characterised as liberal.
However, during the last two years, there has been a drastic change in
views on Chinese investments, both among the policy elite and in the
public debate. This change can be regarded as a veritable gestalt shift.
As a corollary, a need for a better overview of Chinese investments has
been identified. Information exchange and coordination between various
governmental departments has been improved in several ways.
Simultaneously, cooperation and information exchange between relevant
Nordic authorities regarding relevant legislation and praxis has also
deepened. Although the 2009 Stoltenberg recommendations did not
encompass cooperation on foreign investments, this can be seen as a
natural leg in intensified Nordic security cooperation.


Ladattava julkaisu

This is an electronic reprint of the original article.
This reprint may differ from the original in pagination and typographic detail. Please cite the original version.




Last updated on 2022-13-06 at 16:19