Denna undersökning redogör för hur finskspråkiga universitetsstuderande (n = 159)
behärskar species och artikelbruk i en skriven uppgift som ingår i deras obligatoriska
språkstudier. Materialet analyserades på både grupp- och individnivå, och informanterna
jämfördes dessutom med niondeklassare från ett annat material på gruppnivå.
Dessa resultat visar att universitetsstuderande behärskar vissa aspekter bättre
och vissa aspekter sämre än grundskoleleverna. Universitetsstuderandena behärskar
obestämd form singularis och nominalfraser med possessiva attribut bättre än den
yngre kontrollgruppen, men de har flera problem med bestämd form singularis. Något
överraskande har universitetsstuderandena också större problem med speciesvalet
än grundskoleeleverna. Det är likaså typiskt att samma form både över- och underanvänds
fortfarande på universitetsnivå. Vidare visar undersökningen att bestämd form
med adjektivattribut fortfarande är en central problemkälla för även avancerade svenskinlärare.
Analyserna på individnivå uppvisar delvis olika inlärningsgångar än på
gruppnivå, vilket beror på de använda kriterierna.