Hur ser pälsbranschen ut år 2050? Vem föder upp pälsdjur och var? Sköter robotar i framtiden även pälsdjur, såsom till exempel svin redan i dag? Har rävarna blivit livsmedel på gourmetrestaurangerna i Asien? Eller uppföds pälsdjur som biprodukt till övrig industri (till exempel mat- och näringsproduktion)? Kan pälsar skrivas ut? Kan gödslet i framtiden bli värdefullare än pälsarna? Vad används pälsarna till? I vilken riktning borde man utveckla förädlingen? Är Finland fortfarande en aktör i världsklass i pälsbranschen? På vad baseras den finländska pälsbranschens konkurrenskraft? Hurdan forskning och utbildning behövs?

Bland annat dessa frågor dryftades vid Pälsbranschens framtidsverkstad som anordnades i Vasa 11.2.2014 i ett samarbete mellan ProFur rf, Saga Furs Abp och Framtidsforskningscentralen vid Åbo universitet.

Den s.k. Iso Verstas (”Stora Verkstaden”), som samlade en bred mängd av pälsbranschens aktörer, lockade 88 deltagare till Vasa. Dessa aktörer representerade bl.a. pälsfarmar, foderanläggningar, pälsningsanläggningar, branschens lokalföreningar och centralorganisationer samt forsknings- och utbildningsorganisationer. Iso Verstas inledde projektet Pälsbranschens framtid, som kommer att genomföras under våren 2014.

Syftet med den första verkstaden var att tänka öppet och kreativt: vad skulle pälsbranschen kunna vara som bäst år 2050? Baserat på resultaten anordnade man en Fortsättningsverkstad i Tammerfors den 6.5.2014, där man fortsatte att bearbeta de viktigaste temana. Målet med fortsättningsverkstaden var att konkretisera spetstemana som identifierats på den första verkstaden till en konkurrensförmåga för den finska pälsbranschen. Den här gången bjöd man även in parallellbranscher, bland annat skogs- och bioindustrin, energiindustrin, livsmedelsbranschen, teknologiindustrin och byggbranschen. Fortsättningsverkstaden hade 58 deltagare.

Båda framtidsverkstäder bestod av tre arbetsskeden: i det första skedet förde man med hjälp av ett framtidshjul diskussioner under rubriken Pälsbranschen 2050: vad skulle den kunna vara som bäst? I det andra skedet valde grupperna ut det tema de ansåg vara viktigast och preciserade det med hjälp av en framtidstabell: vilka gör vad och vem är kund år 2050? Vilka slags drivande faktorer och/eller hinder finns det för denna verksamhet? Vilka värden är kopplade till det? I det tredje och sista skedet bad man arbetsgrupperna att föreslå åtgärder med vilka ProFur och/eller Saga Furs skulle kunna inleda arbetet med att förverkliga framtidsbilderna och visionerna.

Fortsättningsverkstaden hade samma tre arbetsskeden som den första verkstaden (framtidshjul, framtidstabeller och åtgärdsförslag), men ämnet för arbetsgrupperna var de fem tyngdpunktsområden inom utveckling som hade fastställts i den första verkstaden:

1. 
   Allt ska användas: Alla återvinner och alla producerar samt självförsörjning och industriell symbios.


2. 
   Nya produkter: Vad kan päls användas i? Vad kan en farm/ekologisk by producera?


3. 
   Smarträv: Ny teknologi tas i bruk i hela värdekedjan, från foder till slutprodukt.


4. 
   Få ordning på förädlingen: Vilka egenskaper utvecklas, reducera valpdödligheten samt nya produkter genom genetik.


5. 
   Ekologiskt och etiskt: Ännu mer medvetna kunder, större risker om det finns missförhållanden i produktionen.

Avsnitt 1 är en sammanfattning av åtgärdsförslagen i Pälsbranschens framtidsprojekt. Avsnitt 2 presenterar resultaten från den första s.k. Stora verkstaden. Avsnitt 3 innehåller resultaten från fortsättningsverkstaden. Metoderna som används i framtidsforskningen beskrivs närmare i bilaga 1. Målet med framtidsprojektet är att även dryfta pälsbranschens forskningsstrategi. För detta gick man också igenom pälsbranschens forskningsverksamhet som en del av framtidsprojektet. Genomgången finns i bilaga 2.